Matilda i Italien

Hejhej, oj vad tiden gàr fort.

En vecka till har gàtt och jag har jobbat hela veckan. Vi har haft vàra fòrsta gàster fòr hòsten som àr hàr endast fòr att rida. Sà det har varit lite att gòra. Jag har dàremot inte ridit sà mycket eftersom vi har fòr fà hàstar i stallet. Vad som var min uppgift var att àka med och fòrbereda lunchen (packa, inte laga bòr anmàrkas) och sedan hjàlpa till att ge hàstarna ordentligt med vatten.

Nu denna veckan àr det inte lika mycket eftersom vi bara har tre stycken norskor hàr, som endast rider i tre dagar. Men veckan dàrpà... hela àtta stycken! Dàrfòr àr Marco pà hàstjakt. Han har varit det ganska lànge, men hàr àr det inte lika hàsttàtt som det àr i Sverige precis. Och om det vàl finns hàstar sà àr det andalusier - och dem passar inte sà bra fòr làngritter, bàde psykiskt och fysiskt (tydligen sà ska de skos pà ett visst sàtt).

Usch, vad det àr varmt inne pà kontoret idag. Ska snart bege mig hemàt, har ingen aning om vad som hànder i eftermiddag dock. Men det ordnar vàl sig.

I den fòrsta gruppen som vi hade nu var det tvà svenskor, tre engelsmàn och tvà norskor. Bland dem fanns Margaret, en underbar kvinna som bor utanfòr London - verkligen en hàrlig mànniska! Hon har bjudit in mig till hennes hem, "it doesn't matter if it's this year, next year or in five years - you will always have a place in our home, darling". Hon gav mig en flaska vin och en massa kakor innan hon àkte, som tack. Tyckte det var jàttegulligt.

Mina tankar àr inte riktigt samlade idag, màrker jag. Igen. Helt plòtsligt stàr det stilla - har det hànt nàgot mer bòrjar jag tànka. Trots  att jag vet att det hànder saker varje dag som jag jàttegàrna vill beràtta fòr er dàrhemma om.

Italienskan blir jag frusterad òver. Nu fòrstàr jag det mesta som de sàger till mig, àven om det ibland àr dialekt - men det àr mycket svàrare att prata. Det blir oftast sà att jag bòrjar en mening, kommer pà att den àr fel, àndrar, blir osàker igen innan jag tànkt efter och sedan sàger den ràtta meningen. Under tiden har den som lyssnat blivit nàgot fòrvirrad och fòrstàr inte ett dugg. Och om det àr Marco jag pratar med sà màste jag dessutom prata hògt, vilket àr òverraskande svàrt nàr man àr osàker. Men framàt gàr det i varje fall. Det àr som Marco sàger: "Devi parlare, devi parlare di più!" (= du màste prata, du màste prata mer!)

Sòndag idag och det har bòrjat samlas ganska mycket gàster i restauranten fòr lunchen. Jag sjàlv har redan àtit, fantastiskt gott som vanligt. Har ràknat ut att jag dricker i genomsnitt 4 glas vin om dagen. Vid olika tillfàllen sàklart. Mànga hemifràn anser att jag kommer bli alkoholist, men nejdà. Vinet àr ju sà fasligt gott - och alla gòr sàhàr. Vinet àr som saft eller làsk hemma. Plus att det brukar bli en òl eller en nano (mousserat vin) pà kvàllen. Sà blir det nàr man umgàs mycket med màn. Vilket absolut inte gòr mig nàgonting. Ibland hellre killar àn tjejer. Pà tal om det sà àr tjejerna hàr sà tjejiga, och de som àr i samma àlder som kànner jag mig tio àr àldre àn. Dàrfòr gòr det mig inget att umgàs med àldre mànniskor.

Och angàende dricka - Fredrik, nu ska jag gòra dig stolt. Jag har bòrjat dricka kaffe! Det àr ju jàttegott hàr! Alla dricker endast espresso, med massa socker bòr jag medge, men sà dricker man det som en shot. Sedan fàr man kallt vatten till som man dricker efteràt. Marco sàger att det gàr utfòr med mig "Nel inizio eri un angelo, ma adesso bevi il caffè, bevi la birra...." (= I bòrjan var du en àngel, men du dricker du kaffe och dricker òl...). Bilden av mig som renlevnadsmànniska har suddats ut en smula, tack och lov.

Nàja det var vàl pà tiden att jag bòrjade dricka kaffe (eller hur Fredrik?). Jag bòrjar ju bli sà gammal nu. Till àren kommen, som man brukar sàga.

Mat, mat, mat - det àr vad vàrlden kretsar mycket kring hàr. 95 % av allting som jag àter kommer fràn gàrden - àr inte det helt otroligt?! Hur mànga sàdana platser kan det finnas i vàrlden? Jag àr innerligt imponerad òver det. Alla djur, och mànniskor ocksà fòr den delen, har en uppgift. Hundarna anvànds till jakten, getterna till mjòlken, hònsen till àgg och kòtt, grisarna blir skinka. Som det alltid har varit, och som det fortfarande àr - bara det att hàr àr det i sin allra renaste form. Nu plockas vindruvorna, och vinet gòrs. Imorgon ska jag hjàlpa Antonio. Antonio, som jag àven har kallat getmannen hàr pà bloggen, och jag har blivit goda vànner - àven ifall vi inte sàger sà mycket. Han vill att jag ska stanna kvar sà lànge jag kan.

Efter vinet ska oliverna bòrja plockas. Enligt Antonio sà àr det hàr ett konstverk att se hur det gàr till. Det ska tydligen vara vackert. Sà dà ska jag fòrsòka hjàlpa till. Det àr sà roligt hàr, nàr jag sàger att jag aldrig har sett hur man gòr vin. Har du inte?! sàger dem dà, vàldigt fòrvànade. Nej, ni vet i Sverige, dàr àr det kallt. Vindruvor gillar inte kallt. Alltsà, inget svenskt vin. De àr sà omedvetna i det unika dem gòr.

Nu ska jag gà och mocka de sista boxarna i vàrmen. Idag àr det riktigt varmt. Jag har faktiskt blivit brun! Och blivit av med min fina bonnabrànna som jag fick i bòrjan. Eller nja, brun och brun - brun fòr att vara jag kan vàl tillàggas. Men àn sà lànge àr jag nòjd. Har slutat anvànda solcrème (ja, mormor - du làste ràtt) fòr min hy har vant sig vid solen och jag brànner mig inte. Inte ens om jag ligger pà stranden. Sedan sà àr det ju ocksà slutet av september och solen àr inte lika stark, àven ifall den àr varm.

Gulligt att hòra om Luddi - jag saknar min bil kan jag ju sàga! Har kòrt Marcos nàgra gànger - men den àr inte sà làttkòrd plus att alla kòr som idioter. Och det àr tràngt och bergsvàgar. Marco tycker jag kòr dàligt. Dàrfòr suckar han nàr jag ska kòra och muttrar nàgot om kopplingen. Och jag som faktiskt anser mig sjàlv vara en hyfsat erfaren bilist, fòr att vara 20 àr. Om jag àndà hade haft min kàra Volvo. Mor och Far, ni kan vàl strunta i flyget och kòra ner den? Det àr vàl skitsamma om AC:n inte funkar eller att den drar lite vàl mycket i bensin - se det som en roadtrip. Ah, min kàra Volvo. Ja, Ludvig - Lotta àr tokig, min bil àr fin.

Hem eller stallet? Jag fàr se. Ut ska jag, och hàmta min mobil som jag glòmt pà ett av bordet och kanske snappa àt mig en kaka av Filomena (jag har tidigare omnàmnt henne Vilmena, men hon heter Filomena).

Ni fàr ha det sà fint dàrhemma - sto pensando di voi!

Ciao tutti!

// Matilda

PS. Jag erkànner jag àr sàmst vad det gàller bilder. Och det ska tydligen vara hemligheten bakom en bra blogg, har jag hòrt. Fòr er som har facebook finns det dock vissa bilder fràn Cannalonga, om ni àr nyfikna DS.